Eftersom att vi åker till sjötorp imorgon och är borta minst tills på söndags och kanske hela nästa vecka så skriver jag nu min förlossningsberättelse så har jag det gjort.

20.30. Jag är hemma hos mamma med hunden och James. Jag blir yr och får ont i magen, fast inte som värkar utan som när man mår illa.
Jag bestämmer mig för att gå ut och få luft och jag ramlar i trappen. Det gör ont i magen men mest i svanskotan.
Jag ringer Leo och ber honom hämta mig.
Han är seg, jag tror inte han fattade hur ont jag hade.

21.15 Leo kommer och vi ska hämta upp en pizza på vägen hem. Då känner jag första värken. Den gör inte ont, det spänner bara lite över magen. Utanför grillen får jag en värk till och då börjar jag bli säker på att det är värkar.

21.45 Vi är hemma och har lagt James i sängen. Jag sitter och klockar värkar och Leo ringer sin bror som kommer hit.
jag ringer förlossningen och berättar att det spänner med 3 minuters mellanrum men att det inte gör ont alls.
Dom säger till mig att ta en varmdusch, putta på magen och dricka något iskallt och med mycket socker. Dom vill att barnet rör på sig vilket det inte gjort på ett tag. Men han rörde sig inte mycket alls den sista tiden.

23.00 Jag ringer förlossninge igen och dom säger att vi ska åka in.
Jag, som har skrivit en lista för flera veckor sedan på saker som ska med till bb, ber Leo packa ner allt. han misslyckas totalt. han springer runt som en yr höna och tjatar på mig att bli klar så att vi kan åka.
Vi packar ihop Ronja och åker till min mamma och lämnar henne.
Då börjar det göra ont på riktigt

På vägen till bb så börjar jag gråta i bilen för att jag har lämnat james hemma med Leos bror. Jag vill ha honom med mig och är övertygad om att jag aldrig mer kommer få se honom.

23.55 Kommer in till bb. Jag undersöks och får ligga med ctg. jag är öppen 3 cm och har svin ont.

00.53 Värkarna kommer tätare och gör ont som in i helv. Vi får flytta till ett annat undersökningsrum med dusch som jag bor i en stund. Barnmorskan har satt på mina emla plåster eftersom att jag kommer bli stucken.

01.16 Vi får flytta till förlossningen och får 2 nya barnmorskor.

02.00 Jag får lavemang

02.10 jag kommer in på förlossningsrummet och får lustgas. Det är skönt som fan. Det gör fortfarande ont men lustgasen gör mig mer trygg. Det blir som en napp.

02.21 Barnmorskan värmer min vetekudde som jag har med mig. Det är också skönt.

22.44 Dom säger att jag måste bestämma mig om jag vill ha EDA. Fan vad snabbt det går tänker jag.

03.21 jag får EDAn. Den gör också skit ont. Men jag känner mig lättad att smärtan snart kommer gå över.
I 10 minuter så mår jag bra. värkarna gör bara lite ont.
Sen börjar värkarna göra ont igen. Riktigt ont. Värre än vad jag någonsin kunnat tänka mig, och då har jag fött barn förut. Dom fyller på med mer smäärtlindring men det hjälper inte. Jag ligger och är helt säker på att jag kommer dö. Det gör grymt ont.

04.40 Barnmorskorna tar hål på fostervattnet och det är blod i det.
Efter det är allt blurrigt. Smärtan är för stark och jag vet inte vad som händer.
Tydligen kom det in typ 5 läkare för att kolla fostervattet och Leo blev livrädd han fattade typ inte vad alla människor kom inrusande för. Jag kommer inte ens ihåg att det var folk där inne.

Jag var bara öppen 7 cm men då bestämde jag mig för att krysta. Barnmorskan sa att det inte var dags än men jag lyssnade inte. Jag tror inte ens att jag hörde vad hon sa eftersom jag typ var död i huvudet.
Hon fick iaf öppna upp mig med händerna dom sista centimetrarna. Det kommer jag ihåg. fy faaaaan vad ont det gjorde.

05.24 Dom flyttade mig så jag fick stå på knäna och hänga över sängkanten.
Alla pratade i mun på varandra eller så var det bara jag som i min dimma uppfattade det så. Jag var helt säker på att jag inte skulle lyckas få ut den där stora bollen i mig. Det brände något så sjukt mellan benen på mig och förlossningen med James var ingenting med det här. Efter en stund så bestämde jag mig för att nu ska korven ut!
Jag frågade barnmorskan vad jag skulle göra och jag såg att Leo grät.
Sen tryckte jag på. Leo hade lagt fram en bild på James så att jag inte skulle vilja dö.

05.34 Ut kom Benjamin. Leo klippte navelsträngen. Jag ville inte det först men jag var hlt snurrig och hade precis krystat ut honom så jag kunde inte bry mig mindre.
jag får upp honom på bröstet men är fortfarande inne i min dimma.

05.45 Nope det var inte över, just det. Moderkakan ska ut. Det gick ju också jätte lätt med james men nu satt den fast så hon fick typ slita ut den. Svin ont igen. Leo såg moderkakan. Ångest över det såhär i efterhand men jag sket i det just då.

07.30 Vi får nya barnmorskor igen och jag har världens eftervärkar. Jag får gå och kissa och duscha.
Jag gick inte sönder så jag slapp sy, jag fick bar några små sår. Men ont som fan gjorde det att kissa ändå.

Vi fick stanna på de där rummet länge och sen fick vi byta till ett annat förlossningsrum. Vi fick alltså aldrig komma in på eftervården.

Jag käkade massa panodil mot mina hemska eftervärkar och Leo åkte hem för att äta och vila en stund. Precis när han åkte fick jag veta att vi fick åka hem.
Skönt som fan eftersom vi fick dela på en liten säng och vi fick inte ens en egen säng till Bejamin förenn precis innan vi åkte hem.

Vi stannade hemma med benjamin själva tills måndag kväll då James kom hem. Vovva sa han när han såg sin lillebror, sen petade han honom i ögat.